Ballastens betydelse för samhällsbyggande

Om vår verksamhet - bergmaterialindustrin

Berg- och grusmaterial, så kallad ballast, behövs i samhället och är nödvändigt för att bygga infrastruktur, byggnader och anläggningar. I Sverige används årligen 8 – 10 ton ballast per person, där den största delen av ballasten används till väginfrastruktur. Den övervägande delen, cirka 90 procent av all ballast, produceras genom att krossa berg. Resterande delen utgörs av naturgrus och morän. 

I Stockholm prognostiserar Sveriges Geologiska undersökning, SGU, ett årligt behov på 9 miljoner ton ballast till 2035. För Uppsala län är prognosen 4,2 miljoner ton.

Det går åt cirka 100 ton sand, grus och makadam för att bygga ett normalstort hus, cirka 1,8 ton för att gjuta 1 kubikmeter betong och cirka 64 000 ton för att anlägga 1 kilometer motorväg.

Användningsområde

Det största användningsområdet för bergmaterial är som konstruktionsmaterial för vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Över hälften av landets bergmaterialproduktion används för att bygga vägar.

En väg är byggd i flera lager där varje lager har sin funktion och därför ställer olika krav på materialet. Det mesta av materialet går åt till att bygga upp vägkroppen men en stor del används också som insatsmaterial i asfalten, där det utgör cirka 95 procent.
Järnvägar behöver mycket bergmaterial. Innan rälsen läggs ut måste en stadig banvall byggas. Den byggs i flera skilda lager med olika egenskaper. Rälsen läggs på slipers som i dag görs av betong. Flygplatser kräver mycket bergmaterial för de olika lagren i start- och landningsbanor, i taxibanor och plattformar. Både betong- och asfaltbeläggningar förekommer.
Betong är en blandning av cement, grus, sten och vatten. Det används för att bygga bostadshus och andra byggnader, broar, dammar, tunnlar och överdäckningar, flygfält, vattentorn och reningsverk. Betong ingår även i pålar, rör, marksten och takpannor. Betongkonstruktioner kan gjutas på byggplatsen eller förtillverkas i fabriker. Drygt en tiondel av bergmaterialet används för tillverkning av betong där det utgör mer än 80 procent av innehållet.

Det finns många andra byggen och anläggningar i samhället som kräver bergmaterial av olika slag.

På allmän plats:

  • Gator
  • Vatten- och avloppsanläggningar, till exempel fyllningar för ledningar
  • Parker, grönytor och lekplatser
  • El- och belysningsanläggningar
  • Parkeringsplatser
  • Fjärrvärmeanläggningar

På enskild tomtmark:

  • Vatten- och avloppsservice
  • Grundläggning för hus
  • Ytskikt

Stockholm är uppbyggt på grus och sten

Stockholms stadsbild har genomgått en omvälvande förvandling främst under 1900-talet. Grus och krossat berg har lagt grunden till uppbyggnaden av Stockholm. Sand, grus och makadam har använts för att tillgodose också trafikens krav.

Gator, trafikleder, tunnlar och broar har byggts i takt med den växande trafiken från slutet av 20-talet. Dåtidens trafikinfarkt löstes bland annat med Tranebergsbron, Västerbron, Essingeleden och den funktionalistiska trafikmaskinen Slussen som invigdes 1935 och nu byggs om. Som mer nutida exempel med ballast som naturligt byggmaterial kan nämnas Södra och Norra Länken, citybanan och Förbifart Stockholm.

Vår historia