Vår historia

När Sverige industrialiseras blir betongen byggmaterialet framför andra. En vändpunkt för byggbranschen – som nu behöver grus mer än någonsin till cement, betong och grundarbeten.

Sven, Carl och Malcolm Jehander lägger grunden till Jehander 1874. Sand och grus levereras från grustaget Löten bland annat till byggnation av bostäder på Stockholms malmar och vägar, men företaget är också med vid bygget av det nya operahuset i Stockholm, som står klart 1898.

Att få fram grus – eller ballast, som det snart kallades – till byggena krävde klurighet. Bröderna Jehander såg att vägen till framgång låg i en effektiv transport av sand och grus. Så de fraktade ballastmaterialet sjövägen från de olika brytningsplatserna runt Stockholm för att avstånden till byggarbetsplatserna i staden skulle bli så korta som möjligt. Företaget hade terminaler i till exempel Tyska Botten i Ängby, Hornsberg och Hammarbyhamnen.

Under 1920-talet inleds en modernisering av grustagen. År 1922 började Jehander elektrifiera områdena för brytningen. Innan hade allt arbete skett för hand. Nu kom bandtransportörer, mekaniska gripskopor och mer. 1924 köpte företaget sin första grustäkt, Löten på Munsö, efter att tidigare endast arrenderat de olika brytningsområdena.

Under Hilding Jehander, som tog över driften av företaget från sin far Malcolm 1914, växte företaget i nya riktningar.

År 1931 köpte Jehander till exempel aktier i bolaget Betongindustri AB. Bolaget framställde betongen på fabrik i stället för på arbetsplatsen, vilket tog bort ett fysiskt tungt och ekonomiskt kostsamt arbetsmoment vid byggena, samtidigt som kvalitén på betongen förbättrades.

Hildings utvidgningar av verksamheten tryggade avkastningen i en tid som spände över ett världskrig, en världsdepression och ett till världskrig.

På 1950-talet pekade alla tillväxtkurvor uppåt: det föddes fler, det flyttade in fler till Stockholm från landet och invandringen från utlandet ökade. Det byggdes som aldrig förr: bostäder med parkeringshus, kontorshus, motorvägar och tunnelbanestationer.

Till allt detta behövdes det sand och grus. Jehander växte stadigt, med avkastning som gjorde att företaget kunde köpa andra grusrelaterade företag och nya täkter med en god geografisk spridning över Storstockholm. Produktionen blir mer effektiv med mer avancerad teknik såsom hjullastare, grävmaskin och moderna pråmar.

Företaget dubblade sina inkomster flera gånger på vägen till 1960-talet.

På 1960-talet föryngrade man sina transportfartyg. 1962 beställer Jehander och Betongindustri tillsammans tre 800-tons gruspråmar från Oskarshamns varv. Vid slutet av 1960-talet beställs paradfartyget Jehander 1, skräddarsytt för Jehanders transporter, som används än i dag.

Ända sedan 1910-talet har Jehander fortsatt med sjötransporter. På 1960-talet föryngrade man sina transportfartyg – vilket gav skjuts in i 1970-talet.

Att ta ballasten sjövägen från Mälaröarna till terminaler i närheten av Stockholms innerstad började alltmer ses som en miljömässigt utmärkt transportmetod. Det nya lastfartyget Jehander I ersatte cirka 40 tunga fordonstransporter och hann med två turer per dag med en besättning på tre man per skift. Företaget hade även en reservbåt, Jehander II, och kunde även sätta in inhyrda båtar vid behov.

Jehander blir 1974 en del av Betongindustrikoncernen och från 1975 ett helägt dotterbolag till Betongindustri. 

Grustagen, som en gång i tiden byggt på handkraft, var nu högteknologiska – och ställde höga kunskapskrav på de som arbetade där med den avancerade maskinparken.

Kvaliteten på produkten hade höjts avsevärt: ”Grus är inte längre bara grus,” sa man ofta internt. Grustagen hade blivit avancerade analysstationer som kan möta specifika krav som bland annat börjat ställas på grusets kemiska sammansättning.

En stor del av försäljningen under mitten av 1980-talet går till betongtillverkare och anläggningsentreprenörer. Gruset används också till vägbyggen och asfaltstillverkning.
Omsättningen är 65 miljoner kronor med en personalstyrka på cirka 50 medarbetare. 1985 förvärvas Haningebolaget med bland annat anläggning i Bålsta.

Att bedriva ballastverksamhet tär på miljön inte bara genom brytningen, men också transporterna innebär en viss miljöpåverkan i form av buller och bång. Och förr eller senare kan allt grus i en täkt vara slut.

1997 prisades företaget för sitt arbete med att omvandla den tidigare grusåsen vid Husby på Munsö till ett trevligt och uppskattat rekreationsområde. Företaget hade då redan länge arbetat systematiskt för att mildra och minska miljöpåverkan, bland annat genom att just förvandla uttjänta områden till nya naturvärden.

I slutet av 1989 säljs grus- och fabriksbetongverksamheten till byggmaterialkoncernen Euroc vars namn senare ändras till Scancem. 1999 säljs Scancem till den tyska cementkoncernen Heidelberger Zement AG.

Efter cirka 70 års drift ger Hornsberg i Stockholm vika för bostäder och kontor. En ny supermodern, helt inkapslad anläggning där all hantering sker automatiskt har i stället tagits i bruk i Hammarbyhamnen.

Heidelberger Zement AG byter namn till HeidelbergCement Group De helägda dotterbolagen Norrköpings Sand och CX-Grus fusioneras med Jehander 2003, och bolagen byter namn till Jehander 2004.

Sabemas verksamhet i Göteborg integreras i oktober 2001 och bolaget fusionerades med Jehander i april 2003. Den 1 september byter Sabema namn till Jehander.
 

Jehander förvärvar Rimbo Jord och avyttrade täkterna Ludden och Häradsudden utanför Norrköping till Skanska som tar över verksamheterna där den 1 oktober 2014.

1 september 2016: HeidelbergCement och Jehander träffar avtal med bygg- och anläggningskoncernen Peab och dotterbolaget Swerock om överlåtelse av ballasttäkter i Göteborgsområdet.

Många ägare passerade efter att familjen Jehanders lämnade – men namnet Sand & Grus AB Jehander dröjde kvar.

Först 2023 bytte firman namn och heter sedan dess Heidelberg Materials Ballast. Den tyska cementkoncernen har då ägt företaget sedan 1999. Men även under nya namnet fortsätter firman, som startade 1874, att vara en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till byggindustrin.

I 150 år har vi levererat ballast till samhällsbyggandet. Från operahuset i Stockholm 1898, till tunnelbanans utbyggnad på 40- och 50-talet och miljonprogrammet under 60- och 70-talet, har vi varit med.

Efter det har vi levererat till Södra och Norra länken, citybanan och förbifart Stockholm. Och de senaste åren lägger vi grunden för den IT-infrastruktur som behövs i det molnbaserade digitala samhället, när vi levererar ballast till de stora datacenter som växer fram i Gävle och Sandviken.

Utan ballast inga byggnader eller infrastruktur. Utan infrastruktur, inget samhällsbygge.