Så bidrar miljoner ton sprängsten till biologisk mångfald

När arbetet med Förbifart Stockholm är i full gång kommer sex fartygslaster per dag, motsvarande 240 lastbilar, att transportera 12 000 ton sprängsten dagligen till Heidelberg Materials Ballast Sveriges anläggning i Löten på Ekerö. Där renas den från kväve och bidrar till biologisk mångfald.

Om du spränger en 18 kilometer lång tunnel får du flera miljoner ton sprängsten som måste tas omhand. Sprängmedlet som används innehåller kväve som förorenar stenen. Detta är precis vad som händer när tunnlar sprängs för Förbifart Stockholm. Heidelberg Materials Ballast Sverige har avtal med Trafikverket att ta hand om sprängstenen. Höga krav ställs då även på att ta hand om kvävet.

Skapar våtmarker

– Vi tar hand om kvävet genom att skapa tre våtmarker. Det är en sorts områden som annars minskar till följd av mänsklig aktivitet, säger Karin Nilsson, miljötrainee med inriktning biodiversitet på Heidelberg Materials Ballast Sverige AB.

Uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling, uppger Naturvårdsverket. Det betyder att en stor mängd arter trängs undan i takt med att deras livsmiljöer försvinner.

– Då är våtmarker en miljövänlig och naturlig reningsmetod som både renar kväve och samtidigt bidrar till ökad biologisk mångfald, säger Karin Nilsson.

Kväve är ett näringsämne

Heidelberg Materials Ballast Sverige tar emot sprängsten från Förbifart Stockholm och tvättar den. I spillvattnet finns då stora mängder kväve.

– Kväve är ett näringsämne, men för mycket kväve i Östersjön kan leda till övergödning och algblomning. Det vill vi undvika med hjälp av våtmarker. I våtmarkerna kommer vattnet att cirkulera i cirka två år så att växterna där tar upp kvävet och bakterier kan omvandla kvävet till kvävgas, säger Karin Nilsson.

Heidelberg Materials Ballast Sverige skapar ett sex hektar stort våtmarksområde uppdelat på tre små sjöar. Där kommer olika växter att trivas bra, som svärdsliljor, vass, nate, näckrosor och bredkaveldun. Att införa vatten i landskapet är viktigt för fåglar, groddjur, ödlor och andra kräldjur, speciellt när det är mycket jordbrukslandskap runtomkring.

Vad är den största utmaningen?

– Våtmarker är ett naturligt system. Det innebär att du inte kan kontrollera dem, de är inte en maskin. Det kan ta tid för växter att etablera sig och bli naturliga där. Vi kommer därför att följa upp regelbundet för att se till så att våra kvävenivåer når dit vi vill. Vi behöver eventuellt tillföra fler växter och skapa ytterligare miljöer för de bakterier som finns. Det är ett kontinuerligt arbete.

Vad särskiljer en anlagd våtmark från en naturlig?

– En anlagd våtmark börjar på ruta ett. Det kan ta uppemot fem år innan den har de växter den ska ha. I en naturlig våtmark har växterna som trivs där hunnit etablera sig under lång tid. I en anlagd våtmark låter vi först växter etablera sig själva, då kommer de växter som trivs där naturligt. Efter ett tag kan vi behöva komplettera med växter som har högt kväveupptag. Vi utgår då från växter som finns naturligt i området.

I Löten har Heidelberg Materials Ballast Sverige i dag en stor grustäkt med en hamn för att leverera material till betongindustrin. Det innebär att det redan finns en färdig infrastruktur även för att ta emot material. Ett fartyg tar motsvarande 40 lastbilslass och det minskar trycket på lastbilstrafiken i Stockholmsregionen. Totalt omfattar uppdraget 4,5 miljoner ton sprängsten.

– Det är stora mängder krossade bergmassor och sjövägen är det bästa transportalternativet ur miljösynpunkt. Samtidigt bidrar leveranserna till att vi kan skapa nya våtmarker, vilket är helt i linje med vårt arbete med biologisk mångfald, säger Karin Nilsson.